BC - live the dream

Alla medlemmar i BC är varmt välkomna på tjejkväll hemma hos Jorken ikväll. Festligheterna börjar kring 17,30 då värdinnan kommer hem från jobbet. Vänta förslagsvis utanför hennes dörr med en bukett blommor eller en platta bärs. Väl inne i lägenheten bjuds det på smarrigheter som ostbågar, ostron, skumpa (fan vad vi ska spruta!!) samt en och annan stänkare. På matsedeln står att läsa pasta i ugn, en mycket ovanlig rätt i våra kretsar. VI ska äta tills vi spricker, eller spyr eller båda.

Vi ses väl sen, eller så gör vi inte det. Men dom som inte kommer lär ju inte bli bjudna på nästa fest liksom.

Det har varit en sån bra sommar att man nästan inte tänkt på vintern eller mörkare tider över huvud taget. Man har missat att det snart blir blåsigt, blött, regnigt, grått, slaskigt, frostigt. De senaste dagarnas regn har i alla fall påminnt mig om var jag inte vill vara under vår mörkaste månad. Det är då vi ska packa och åka iväg för lite sol, ta av kapitelet. Sånt har väl alla. Ring någon rik släkting. Råna en bank. Råna småpojkar på deras mobiler. Bara ni följer med.

Vad väljer ni? Sol eller snö?

Någon som känner igen sig?

Just nu är jag ett riktigt litet monster. En sån där riktigt otrevlig typ. Som en gremlins ungefär. Det finns massa likheter. Jag vill ha mat hela tiden, och helst efter midnatt då jag egentligen borde ligga och sova.

Precis som snubben ovan har man också riktigt dålig hy. Och visst vore det trevligt med en sil, lätta upp stämningen lite lixom. Han har fattat vinken. 

Räcker det inte med att vi har mens en gång i månaden? Måste allt i samband med det också vara skit? Varför blir man ännu otrevligare än vanligt? Och tvungen att ta ut det på första bästa, sorry bout that Peter Pan. Läste någonstans (pålitlig källa va?) att man tydligen kan gå upp ett kilo eller två när man ska ha merra. Va? Vad fan är det för påhitt. Kan någon motivera det? Som om vi behöver två extra kilo att bära runt på när vi redan känner oss fett uppsvullna. Ska man aldrig få passa i sina jeans? 

Åh.. Jag är så jäääävla förbannad. Ni vet hur det känns ibland. Man har inget att vara arg över egentligen. Ingen att vara arg på. Och det är just då man blir som mest förbannad. När det inte finns något giltigt skäl att vara arg. För då har man ingen att ta ut det på. Då ligger ilskan och bubblar under ytan och bara längtar efter att få komma ut. SLÄPP UT MIG! Ge mig ett skäl, snälla någon. Stånga mig. Hoppa på mig. 

Gör nånting.

 

Det verkar som att vi går mot valtider. Det verkar som att det börjar dra ihop sig. Om två dagar är det bara en månad kvar och i samband med det får partierna börja sätta upp sina valaffischer. På bio kan man se trevliga reklamfilmer för respektive partier. Väldigt spännande. Sossarna har till och med tagit till proffessionell hjälp genom Sara Sommerfelt, den där söta tjejen med krulligt hår. Undrar vem moderaterna drar till med, nån med mer hår än reinfeld förhoppningsvis. Annars blir Sara svårslagen.

Så den eviga frågan, vad ska man rösta på egentligen? I år har jag tagit mig tid, surfat partihemsidor (till och med kd), läst valmanifest, läst tidningar, läst allt läsbart. Sett allt sevärt. Kan meddela att jag inte blivit något visare, ens grundläggande idéer och värderingar verkar sitta för djupt rotade. Vad spelar det för roll vad ett visst parti skriver på sin hemsida? Om du har blivit uppfödd och gödd med sosse-propaganda sedan dag ett, hur ska du då kunna tro på något ett blått parti säger? Ja jag vet, alla partier ljuger lika mycket som Ella skulle sagt. Så många röstar precis som sina föräldrar, och varför skulle det inte vara så? Man tror ju på vad mamma och pappa säger, för varför skulle de ljuga? Varför ska inte jag tro på morsan när hon säger att Göran Persson är ett Katrineholmsfetto? Han är ju tjock, och från Katrineholm.

Hur många vågar skaffa sig en egen uppfattning? Våga rösta rött om du är uppvuxen blått, då blir du arvslös. Inget mer kapital, och det har väl alla? Hur ska man annars finansiera resorna till båstad och Troppan? Jobba själv? VA? Det trodde jag andra gjorde åt en... Våga rösta blått om du är uppvuxen rött, då får du ingen ketschup till köttbullarna.

Min mamma har aldrig velat säga vad hon röstar på. Hon hänvisar till valhemligheten. Om man säger vad man röstar på kanske kommunisterna kommer och hämtar en. Typ Lars Ohly.

Jaja, rösta hur ni vill. Så länge ni röstar ungdomar!!!